söndag 19 augusti 2007

Medias makt

I fredags intervjuades jag om kollektivtrafikens villkor, offentliga upphandlingar och rollfördelningen mellan samhälle och privata entreprenörer av tidningen AnbudsJournalens redaktör. Vi satt länge i mitt hörnrum på kansliet vid Mariatorget och diskuterade förutsättningar för kollektivtrafik som en god affär för alla parter.

Idag är majoriteten av svensk kollektivtrafik upphandlad av samhället. Våra politiker vill skapa möjligheter för många medborgare att ta sig till arbete, skola, fritidsaktiviteter samt släkt och vänner. En fungerande kollektivtrafik minskar behovet av bilar, gör våra städer tillgängligare och är bättre för vår gemensamma miljö. Men att samhället beställer och sätter ramar för en verksamhet betyder inte att samhället automatiskt också måste utföra tjänsten.

Sedan 1978 finns en lagstiftning som säger att varje län ska ha en trafikhuvudman som ansvarar för den regionala och lokala trafikförsörjningen. Trafikhuvudmannen avgör också om kollektivtrafiken ska drivas i egen regi eller läggas ut på entreprenad, det vill säga upphandlas.
Idag upphandlas cirka 90 procent av linjetrafiken med buss i fri marknadskonkurrens. Inom Bussbranschens Riksförbund. BR, arbetar vi aktivt för att skapa förutsättningar för våra medlemsföretag att bedriva en sund och lönsam verksamhet på denna marknad. Och för att det vi gör och tycker ska få genomslag och nå fler är det viktigt att ständigt tala om frågorna med journalister som i sina media når många i vår bransch och omvärld.

I dagsläget upplever många av mina företagare att det i det upphandlingar som görs finns litet utrymme för att företaget att påverka villkoren för verksamheten. Självklart är det viktigt med noggrann kontoll vid offentliga upphandlingar som ju görs med allas våra skattepengar - men kontroll och detaljstyrning är inte samma sak. I vissa upphandlingar är villkoren så detaljerade att företaget t ex måste beställa helt nya och specialdesignade bussar för att kuna trafikera en svensk kommun, något som naturligtvis gör att varje buss blir dyrare än vad som behövs. Och dyrare bussar ger högre anbud och därmed mindre pengar att beställa fler linjer för.

I dag diskuterar därför allt fler upphandlingar utifrån perspektivet funktion istället för detaljkrav. Alltfler blir också medvetna om att ska kollektivtrafiken vara en god affär för alla parter - resenärer, företag, beställare och samhälle - är det viktigt att vi ser till det totala resultatet. För mina medlemsföretag mäts resultat i vinst. Vinst som ger dem möjlighet att investera i nya trafiksäkrare och mijövänliga bussar och tjänsteutveckling. Om vi tillsammans får fler att välja kollektivtrafiken framför bilen drar vi alla högsta vinsten. Hur enskilda faktorer påverkar mina medlemmars möjlighet till lönsamhet och därmed den gemensamma affären var vad jag pratade med AnbudsJouranlens redaktör om.

Inga kommentarer: